Ett svenskt begrepp om relationen till arbetet, och en modell för hur det växer
Uppdaterad 2 november 2026
Alla som har en anställning har ett medarbetarskap. Det uppstår i samma stund som anställningen börjar, i relationen till arbetsgivaren, till kollegorna, till chefen och till dem arbetet är till för. Frågan är hur det ser ut, och vad som får det att växa.
Ett ord som växte fram här
Medarbetarskap är en svensk och skandinavisk idé om hur arbete kan organiseras. Ordet började användas på 1990-talet. Innan dess var "medarbetare" ett ovanligt ord utanför ett fåtal områden, som tidningar och politik. På engelska skriver forskare co-workership.
Begreppet har två betydelser, och det hjälper att hålla isär dem.
Två betydelser
Relationen. Den första betydelsen beskriver något som redan finns. Den som skriver på ett anställningskontrakt utvecklar en relation till sin arbetsgivare, och till kollegor, chefer och kunder. Med den betydelsen har alla anställda ett medarbetarskap. Det kan vara starkt eller svagt, aktivt eller avvaktande.
Idén. Den andra betydelsen beskriver en riktning. Här är medarbetarskap en hållning om att anställda bör ha en aktiv och ansvarstagande roll, med möjlighet till lärande, utveckling, gemenskap, samarbete, utmaning och stöd. Ansvaret är ömsesidigt och delas mellan chefer och medarbetare.
Den första betydelsen säger var en arbetsplats står. Den andra säger vart den kan gå.
Medarbetarskapshjulet
Forskarna Freddy Hällstén och Stefan Tengblad beskriver hur ett aktivt medarbetarskap växer, med en modell i form av ett hjul.
- Öppenhet och dialog stärker känslan av gemenskap och samarbete.
- Gemenskapen ger engagemang för den gemensamma arbetsuppgiften.
- Engagemanget leder till att fler tar ansvar och initiativ.
- Ansvar och initiativ stärker förtroendet och öppenheten, och hjulet är tillbaka vid dialogen.
Varje steg ger kraft åt nästa. Modellen pekar också på vad som håller hjulet i rörelse: dialog som stöder förtroende, regelbundna sociala sammanhang som stöder gemenskap, delaktighet i visions- och utvecklingsarbete som stöder engagemang, och ömsesidiga åtaganden som stöder ansvar och initiativ. Allt är knutet till den gemensamma uppgiften.
Samma logik visar var det kan stanna. Där dialogen saknas har gemenskapen svårt att växa, och utan engagemang kommer initiativen mer sällan.
Hur det märks i vardagen
I det dagliga arbetet syns medarbetarskap ofta i tre förmågor.
Ansvarstagande. Att stå för sina uppgifter, sina resultat och sin egen utveckling. En medarbetare i kundtjänst som ser att samma fråga kommer tillbaka varje vecka, och tar upp det i stället för att svara likadant nästa gång.
Initiativförmåga. Att föreslå förbättringar och söka lösningar. Tänk dig att du hittar ett enklare sätt att göra en återkommande uppgift och delar det med teamet.
Samarbetsförmåga. Att arbeta med andra, bygga tillit och kommunicera konstruktivt. Det märks i hur ett team hanterar en oenighet, och i om alla vågar säga vad de ser.
Vad som behöver finnas på plats
Medarbetarskap växer i samspel med ledarskap, processer och strukturer. Några förutsättningar går igen:
- tydliga mål och gemensamma förväntningar
- tillgång till information och möjligheter till lärande
- utrymme för delaktighet och löpande dialog
- tillit mellan medarbetare och ledning
Ansvaret ligger på båda sidor. Chefen skapar förutsättningarna, och medarbetaren använder dem.
Varför det spelar roll
När ansvar och kunskap delas av fler blir en arbetsplats mindre sårbar när någon slutar eller är borta. Förändringar får fler bärare. Och den som är delaktig i hur arbetet utvecklas har lättare att se vad det egna lärandet ska leda till.
Medarbetarskapet finns redan på varje arbetsplats. Det går att se på det och bestämma vart det ska ta vägen.
En fråga att ta med sig
Var i hjulet står din arbetsplats just nu? Och vilket steg skulle du själv kunna ta i veckan som kommer?
Hur människan leder sig själv inom medarbetarskapet beskrivs i Självledarskap och medarbetarskap: två perspektiv på ansvar och utveckling.
Källorna
Begreppet, dess två betydelser och hjulets steg
Tengblad, S. (2010). Medarbetarskap på 60 minuter. Teknisk rapport, Högskolan i Skövde. ISSN 1404-1952.
Grunden för att medarbetarskap beskrivs som en svensk och skandinavisk organiseringsfilosofi som började användas på 1990-talet, för begreppets två betydelser, för principen om ömsesidigt ansvar och för hjulets steg.
Medarbetarskapshjulet
Hällstén, F., & Tengblad, S. (red.) (2006). Medarbetarskap i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Ursprunget till medarbetarskapshjulet. Bilden är Erigos egen återgivning av modellen.
